SUECO / SVENSKA

Detta minnesmärke symboliserar erkännande och reparation för 92 personer som blev mördades under åren 1936-1937 av Francos repression genom kuppen mot den lagliga regeringen i Republiken, i Sierra del Perdón.          Det är en hyllning till alla offer som mördats på grund av sina ideal om social rättvisa och demokrati och deras familjer. I Navarra bemöttes inga krigsfronter och de mördades utan rättegång, tvångstvingade att lämna sina hem med våld och begravdes i gropar i denna bergskedja.  De glömdes och tystades under 81 år av institutioner.  Minnesmärket är byggt med en central sten vilken symboliserar alla försvunna och det uppstår 18 små stenar i en öppen spiral form som representerar var och en städer och folk i grannskapet där finns också offer som blev mördats i detta bergskedja.          "Ett folk som inte kommer ihåg sin historia är dömd för att upprepa den"            I Astráin den 19 november 2017 Minnesmärket byggdes med stöd av våra grannar, familjer, Kommuner, Stadsråd och Navarras regeringen. "De togs med våld från sina varma sängar, deras grova plog och svettiga skratt och frontóns sånger, de slet den damiga kritan ur händerna som lärde bokstäver och grundtal till stora ögon och små futtiga näsan. Och här så nära till våra sängar, våra plogar, våra skratt och sånger, framför våra våta och rädda lilla näsan de tog livet av dem. De tog ifrån brödet, de tystade deras sång och skratt, de togs med våld ifrån varma armar de fyllde vår mark av rött blod ... tjockt. Tiden går ... efter många år det finns ingenting mer än några fingrar som skärper ett lurvigt foto ... av dessa armar. Det finns kvar en stram av dessa skor som dansade… i våra frontoner. En knapp … omsorgsfullt sys in i våra hem, en hård och torr stövla … i våra fält. En överlevande liten växt tack vore kritans damm och bevattning av det röda blodet från vårt folk. Växten som slingrar sig till himlen vecklar upp blommor av gröna blad, röda som vårt skratt och sånger, vita som dessa armar. Röda, gula och lila kronblad från våra skolor, våra lärare. " "Vi som förlorade allt, vi hade inget annat än våra minnen, minnen vävda tråd efter tråd, oavslutade väv och smärtsam arv till våra barn, så våra namn skall inte suddas bort för alltid, av en historia som strävar ständig att inte nämna oss”